Göm menyn

 

Fokus på bred forskning på sista ISV-dagen

Den 16 oktober hölls den sista ISV-dagen, någonsin. Vid årsskiftet delas institutionen för samhälls- och välfärdsstudier och går in i tre olika institutioner.

Prefekten Margareta Grahn inledde dagen med att beskriva hur arbetet med omvandlingen går, och att medarbetarna nu har fått information om vilken institution de kommer att tillhöra nästa år. ISV-dagen hölls sedan på traditionsenligt vis med många intressanta föreläsningar som visar på den stora forskningsbredd som institutionen har haft genom åren. 


PETER JOHANSSON, vårdvetenskap

Professor Peter JohanssonFörst ut var professor Peter Johansson, som forskar inom vårdvetenskap, sömnlöshet och depression kopplat till bland annat hjärtsjukdom. Han inledde med sin bakgrund:  
- Jag är uppvuxen på en bruksort, i Ankarsrum. Det närmaste jag kom professor var Tintin och Balthazar. Det var inte det här jag ville bli. Jag ville spela gitarr och uppträda. Men det här är mitt second best. Att stå och föreläsa!
 

Nedstämdhet påverkar prognos

Peter Johansson, som är sjuksköterska i grunden, har undersökt kopplingar mellan depression/nedstämdhet och dödlighet i hjärtsjukdomar.

- Nedstämdhet hade effekt på patientens prognos. Det var tre gånger större risk att dö om man hade nedstämdhet. När man visar de här resultaten blir även de tuffaste kardiologerna intresserade, sa Peter Johansson.

Genomslag
Forskningen har bedrivits på olika sätt, bland annat genom att patienter har fått svara på enkäter. Peter Johansson har noterat skillnader i hur snabbt en person med nedstämdhet söker vård, jämfört med en person som inte visade sådana tecken. 
- 120 timmar, om man var nedstämd. Men bara 54 timmar om man inte var nedstämd. 
Hittills har det blivit 69 olika publikationer och flera internationella samarbeten. Peter Johanssons intresserar sig också för olika behandlingsmetoder, bland annat handlar det om kognitiv beteendeterapi via internet. Forskningen har också fått visst genomslag.
- Det är sjuksköterskor som handleder patienterna i studien, noterade Johansson. Vi är bland de första i världen som kan presentera den här typen av data. Till exempel för vi nu diskussioner om en pilotstudie i Italien. 
Peter Johansson talade om hur viktigt det är att man som forskare tror på sin sak. Han underströk att den tvärvetenskapliga miljön på LiU samt metoder som problembaserad inlärning har stora fördelar. 

ANNA BREDSTRÖM, Remeso

Universitetslektor Anna BredströmNästa föreläsare från institutionen var universitetslektorn Anna Bredström. Hon har många olika forskningsprojekt bakom sig, och forskar bland annat inom etnicitet och migration i vårdpraktik samt inom medicinsk kunskapsproduktion.
På ISV-dagen berättade hon om studier av humangenetik med finansiering från Vetenskapsrådet. Frågor som etnicitetsforskaren Anna Bredström ställer sig: Hur föreställer man sig etnicitet inom genetiken? Och börjar biologin komma tillbaka inom begreppet etnicitet? 
- Inom samhällsvetenskapen är man intresserad av biologin eftersom det gör att vi kommer förbi att det bara är språk och kultur som påverkar vår utveckling. Men biologin inte är så deterministisk som man kanske kan tro. Den kan vara föränderlig, och den kan optimeras. Biologin blir en av många markörer.
Anna Bredström beskrev hur etnicitet är en social indelning, som kan sammanfalla med språk, kultur och hudfärg. Hon noterar dock att diskussionen om genetiska skillnader kan smyga sig in och bli förklaringsmodeller inom till exempel läkemedelsindustrin. 
- I vår forskning är vi inte bara intresserade av medicinska effekter, utan också de populära effekterna. Alltså hur vi talar om genetiskt arv i samhället i dag. 

Intensiv debatt

Samtidigt ser hon också att den medicinska forskningen har en väldigt stark ställning i dag. Hon manar till viss försiktighet kring att använda biologin som en ensam förklaringsmodell, och hon hänvisade till rasbiologin som tog fart under 1930-talet och slutade i nazismens grymheter före och under andra världskriget. 
- Rasbiologin ligger fortfarande väldigt nära i tiden. Den har ett segt virke och kan lätt få fart igen. Debatten är ganska intensiv i dag. Hur vi pratar om biomedicin och genetiska skillnader kan ge eld till rasismen som är väldigt stark i samhället. Men i dag finns också en större betoning på att både arv och miljö har betydelse, sa Anna Bredström. 

JONAS HALLSTRÖM, teknikens didaktik

Professor Jonas Hallström föreläser på ISV-dagenJonas Hallström har Sveriges första professur i teknikens didaktik. Han beskrev hur han själv rört sig över många olika fält inom akademin, från gymnasielärare i historia till doktorandutbildningen på Tema vatten, och så till området teknikundervisning.
 
Jonas Hallström tog med åhörarna på en historisk resa inom teknik- och miljörättvisa (utvecklingen av vattenledningsnätet i Norrköping) samt teknik och determinism.

Teknik och hälsoaspekter
 

- Med facit i hand kan vi förenkla samhället, eftersom vi glömmer bort de handlingsalternativ som man hade historiskt. Speciellt med teknik är det tydligt. Är det tekniken som löser problem eller är det människor som löser problem med teknik?
Hallström utgick från hälsoaspekter på 1800-talet och nämnde hur dödligheten minskade kraftigt med utbyggnaden av vatten- och avlopp.
- Social- och teknikhistoriskt tillskrivs tekniken den utvecklingen. Men också bättre kost, bättre hygien och amning. Tittar man noga på saken så är det därför lite av en efterhandskonstruktion att de tekniska systemen gav nedgången i dödlighet. Och ser man på det lokalt så blev de sanitära förbättringarna ojämnt fördelade. Bättre bemedlade stadsdelar i Norrköping fick bättre system och större nedgång i dödligheten.
 

Styra teknik  

Tekniken kan man styra, stoppa eller fortsätta beroende på olika förutsättningar. På så vis kan man kan påverka utvecklingen. Hallström har även undersökt hur vi människor ser på tekniken, genom att låta studenter svara på enkäter och göra olika tester. 
- Studenterna uppfattade inte människor som en del av systemen utan som användare. Den synen blir deterministisk. Det synliggör maktaspekter och olika typer av styrning. 
Han konstaterade att alla människor har svårt för systemförståelse. Studenterna fick till exempel fylla i en beskrivning av hur man ger information till en hiss (”tryck på knappen, kom till våningen där jag finns”). En kontrollenhet som är synlig för användaren är lättare att förstå än ett system bakom. 
- De var ganska bra på hissen, det är ju en vardaglig artefakt. Men att koppla en mobil till de system som styr dess funktioner, det var svårare.

Efter föreläsningarna blev det en liten kortare paus, och sedan fortsatte gästföreläsaren Gunnar Wetterberg, historiker, författare och mångårig utredare inom flera olika statliga verk. 

Sidansvarig: therese.nilsson@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-11-18