Anita Andersson

Befattning

·      Universitetslektor i Samhälle och kultur i ett skolperspektiv

·      Studierektor för Masterprogrammet i Samhälls- och välfärdsstudier (SVS), Programmet för Samhälls- och kulturanalys (SKA) och Samhälle och kultur i ett skolperspektiv (SOKIES – 2001 och 2011 års lärarprogram)

·      Ombud för Lika villkor vid Institutionen för Samhälls- och välfärdsstudier (ISV)  

Utbildning

·      Universitetsstudier i historia och religionsvetenskap vid Linköpings universitet

·      Forskarutbildning vid Tema Hälsa och Samhälle, Institutionen för Tema, Linköpings universitet

·      Universitetspedagogik: Lärande, undervisning, kunskap, Centrum för undervisning och lärande, Linköpings universitet

·      Universitetspedagogik: Design, utvärdering och organisation, Centrum för undervisning och lärande, Linköpings universitet

·      Introduktion till PBL, Centrum för undervisning och lärande, Linköpings universitet 

Undervisning

Sedan disputationen 2005 har jag i genomsnitt undervisat 1700 timmar per år. Undervisningen har huvudsakligen ägt rum vid Institutionen för Samhälls- och välfärdsstudier (ISV), Linköpings universitet, Campus Norrköping, inom ramen för 2001 och 2011 års lärarprogram, Programmet för Samhälls- och kulturanalys samt Socionomprogrammet. Undervisningsuppgifterna innefattar kursansvar, kursutveckling, föreläsningar, seminarieledning, handledning och examinationer av kursuppgifter liksom uppsatser på såväl grundläggande som avancerad nivå. Undervisning har också skett vid NISAL, Humanistiska-samhällsvetenskapliga forskarskolan i äldre, åldrande och omsorg.  Jag har vidare deltagit i undervisning och examinationer för fristående grundutbildningskurser vid Institutionen för Tema, Tema Mat, Linköpings universitet, Campus Valla.

Forskningsprofil

Efter universitetsstudier i historia och religionsvetenskap gick jag en forskarutbildning vid tvärvetenskapliga Tema Hälsa och samhälle, Linköpings universitet. Jag disputerade 2005 på en avhandling som utifrån ett kulturvetenskapligt perspektiv handlar om medial retorik kring estetisk kirurgi. I fokus för intresset stod frågor kring hur den estetiska kirurgin som fenomen och verksamhet formulerats för att nå kulturell legitimitet, det vill säga hur den presenterats, argumenterats för och gestaltats för att kunna framstå som en rimlig, valbar och meningsfull praktik i den samtida kulturen och i människors liv.

Mitt intresse för frågor som rör hälsa, konsumtion och retorik har varit framträdande också i andra sammanhang. Inom ramen för det kulturvetenskapliga seminariet på Tema Hälsa arbetade vi bland annat med ett antologiprojekt som resulterade i boken Reklam och hälsa. Levnadsideal, skönhet och hälsa i den svenska reklamens historia som gavs ut på Carlssons Bokförlag 2005. Antologin, med Roger Qvarsell och Ulrika Torell som redaktörer, kan beskrivas som en historiskt orienterad studie av hälsoanknuten reklam och de värden och ideal som den ökande mängden av reklambilder förmedlat fram till våra dagar. Mitt bidrag handlade om hur stress som retorisk figur introducerades i svensk reklam och om den utveckling som lett fram till att en mängd vardagliga konsumtionsartiklar kan marknadsföras med hjälp av sådan retorik. 

Jag har också deltagit i ett mer metodologiskt inriktat antologiprojekt om diskursanalys med Mats Börjesson och Eva Palmblad som redaktörer. Diskursanalys i praktiken, som gavs ut 2007 på Liber förlag, är en antologi där forskare från olika discipliner och med utgångspunkt i egna undersökningar presenterar olika sätt att arbete med diskursanalys. Mitt bidrag byggde på avhandlingsarbetet.

Därtill har jag ingått i en grupp som arbetade med konsumtionskulturer kring livsmedel i Sverige. Det var ett projekt där vi tog utgångspunkt i varornas förpackningar. Vi använde förpackningen som empiriskt material i ett antal delstudier för att spegla svensk livsmedelshandel och dess historia. Projektet omfattade varuförpackningarnas utveckling och roll i ett alltmer komplext distributionssystem av varor, liksom förpackningens roller och funktioner i konsumtionskulturen med betoning på dess sociala och kommunikativa dimensioner. En ambition med projektet var att generera reflektioner kring förpackningen som empiri, att diskutera dess förtjänster och särdrag som studieobjekt för kulturanalytiska studier inom konsumtionsområdet. Mitt bidrag handlar om Rättvisemärkta förpackningar som objekt eller medium för konsumentmakt och politisk konsumtion. Redaktörer för antologin är Ulrika Torell, Roger Qvarsell och Jenny Lee. Antologin Burkar, påsar och paket: förpackningarnas historia i vardagens konsumtionskulturer gavs ut på Nordiska Museets förlag 2010.